Blog

(page afar.info /smar2005/positions-se.htm recupérée en 2012 dans les archives de l’Afar)

World Respect­ed Child­birth Week  (WRCW)

Semaine Mon­di­ale pour l’Ac­couche­ment Respec­té (SMAR)

Sem­ana Mundi­al por un Par­to Respeta­do (SMPR)

23–29 May, 2005

Posi­tions in child­birth : actors, direc­tors, free choice…

Les posi­tions de l’ac­couche­ment : acteurs et met­teurs en scène, respect des choix…

23–29 May, 2005

 

---

Birthing positions in Sweden / Positions de l’accouchement en Suède

Excerpt of Vän­ta Barn — En bok om gra­viditet, för­loss­ning och föräl­draskap från Folkhäl­soin­sti­tutet (a hand­book offi­cial­ly dis­trib­uted to expec­tant par­ents), ISBN 91–7205-279–1. Folkhäl­soin­sti­tutet, Berling Skogs, Trelle­borg. Stock­holm: Gför­lagshuset Goth­ia, 2003.

Extrait de Vän­ta Barn — En bok om gra­viditet, för­loss­ning och

föräl­draskap från Folkhäl­soin­sti­tutet (un manuel offi­cielle­ment dis­tribué aux futurs par­ents), ISBN 91–7205-279–1. Folkhäl­soin­sti­tutet, Berling Skogs, Trelle­borg. Stock­holm: Gför­lagshuset Goth­ia, 2003.

• Pages 84–85

---

• • Orig­i­nal text / texte orig­i­nal / påsven­s­ka, p. 82–84

Vän­ta barn

En bok om gra­viditet, för­loss­ning och föräl­draskap från

Folkhal­soin­stituet
ISBN 91–7105-279–1
8:e revis­er­ade upplagan
Barlings

Skogs, Trelle­borg 2000

Så här kan det gå till

En barn­mors­ka från en medel­stor nor­rland­stad berät­tar så här om hur de ord­nat det på för­lös­ningavdel­nin­gen och hur de tar emot de bli­vande föräldrarna.

Vi har två för­loss­ningsrum och ett intagn­ingsrum som vi använder

vid den förs­ta under­söknin­gen. Där finns möj­lighet för

mam­man att bad och vila och det finns en säng för pap­pan också.

Ibland stan­nar de kvar i det rum­met och föder barn där. Det finns också

ett rum med en van­lig säng där kvin­nor får lig­ga för

obser­va­tion eller under för­bere­delser­na för ett kejarsnitt. I det

rum­met finns alt­tid möj­ligheter för pap­pan att lig­ga över.

I för­loss­ningsrum­men finns gott om plats ock­så för pappan.

Det finns en för­loss­ningssäng och ett par skö­na sto­lar. En

radioband­spelare kan man få in på rum­met. Det finns Saccosäckar

som kan for­mas på oli­ka sätt och en maas­sage dusch som används

myck­et. I rum­met finns ock­så utrust­ning för att på bästa

sätt ta hand om mam­man och det nyföd­da bar­net. Där finns

appa­rater för fos­teröver­vakn­ing och reg­istrering av väkarbetet

samt väggut­tag och slan­gar för syr­gas och lustgas.

Mam­mor­na eller pap­por­na bruckar ringa innan de kom­mer och vi brukar möta

vid porten och föl­jer dem till rum­met för förs­ta undersökning.

Ofta gör vi en ” doortest”, dvs en reg­istrering med CTG-apparat

av liv­mod­erns sam­man­dragningar och bar­nets hjärtverk­samhet. Det tar 20–30

minut­er. Vi kan upprepa mät­nin­gen senare, men vi reg­istr­erar inte hela

tiden. Det är ju vik­tigt att mam­man är uppe och rör sig och då

vill vi inte bin­da henne vid några apparater.

På vägen finns bilder på oli­ka förlosningsställningar

och vi frå­gar alltid föräl­drar­na vad de har för önskemål.

Kvin­nan kan väl­ja atta föda bar­net stående, stående på

knä eller sitande, hon kan lig­ga på rygg eller på sidan med

upp­dragna knän. Vi berät­tar om oli­ka smärtlin­dringsme­toder och hör

efter hur de vill ha det.

Ett barns födelse är en famil­jean­gelä­gen­het och vi vill överlåta

så myck­et som möjligt åt föräl­drar­na själva.

Barn­morskan och under­sköter­skan som har hand om för­los­nin­gen försöker

föl­ja det naturli­ga för­lop­pet och under­skriv­er att ingri­pa annat än

när det är növandigt.

Läkaren behöver säl­lan vara när­varande under förlossningen,

men vi ringer ofta och råd­frå­gar vår förlossningläkare.

Om mam­man föder­bar­net i upprätt ställ­ning, sit­tande eller stående,

behövs inte myck­et hjhäp vid fram­för­dan­det. Bar­net dun­sar ner och

lig­ger mel­lan mamans ben. Pap­pan kan klip­pa av navelsträngen.

Vi har inte bråt­tom med att förs­ta sköt­nin­gen. När

bar­net är fött läm­nas famil­jen i fred en stund och bar­net får

lig­ga i lugn och ro på mam­man bröst. Då brukar det söka

sig till bröstet och bör­ja suga.

När vi sköter bar­net ord­nar vi det så mam­man kan se på.

Vid kejarsnitt vän­tar vi med sköt­nin­gen tills hon kom­mit till­ba­ka från

oper­a­tionsllen. Och pap­pan får hjäl­pa till med sköt­nin­gen om han

vill.

Sedan firar vi med kaffe eller te med smörgåsar. Innan det är

dags att fly­t­ta till bb-avdel­nin­gen får mam­man hjälp för att

kom­ma upp och kissa och duscha.

På bb kan pap­pan stan­na kvar över nat­ten om det finns plats i någon

av de små sal­r­na. Bar­net lig­ger i sam­m­ma rum och amnin­gen är fri. Dvs

så ofta bar­net och mam­man vill. Någon dag efter för­los­ninggen får

mam­man och pap­pan träf­fa den barn­mors­ka som var med och prat med henne om

allt som hände.

 

 

---

• • Tra­duc­tion du texte, pages 82–84

 

Vän­ta barn (Atten­dre un enfant)

Atten­dre un enfant
Un livre sur la grossesse, l’ac­couche­ment et la

parental­ité de l’In­sti­tut pour la san­té du peuple
8e édition

révisée
Bar­lings Skogs, Trelle­borg 2000 (Suède)
ISBN

91–7105-279–1

Pages 82–84

Cela se passe ainsi

Une sage-femme d’une ville de moyenne impor­tance de la province du Norrland

décrit de la manière suiv­ante com­ment le ser­vice de la maternité

est organ­isé et com­ment ils pren­nent en charge les futurs parents.

Nous dis­posons de deux salles de nais­sance et d’une salle d’ad­mis­sion que

nous util­isons pour un pre­mier exa­m­en. Dans cette salle il y a la possibilité

pour la maman de pren­dre un bain et de se repos­er et il y a égale­ment un

lit pour le papa. Par­fois ils restent dans cette salle et le bébé

y voit le jour. Il y a aus­si une salle avec un lit ordi­naire oú la femme

peut s’al­longer pour obser­va­tion ou pour les pré­parat­ifs d’une césarienne.

Dans cette pièce il y a tou­jours la pos­si­bil­ité pour le papa de

pass­er la nuit.

Dans la salle de nais­sance il y a égale­ment une place confortable

pour le papa. Il y a un lit d’ac­couche­ment et une paire de chais­es confortables.

On peut trou­ver un appareil stéréo dans la salle. Il y a des

poufs ( fau­teuils en forme de poire rem­plis de billes de poly­styrène dit,

“sac Sac­co”) que l’on peut utilis­er de dif­férentes manières

et une douche pour mas­sage qui est très util­isée. Dans la pièce

il y a aus­si de l’équipement pour pren­dre le meilleur soin de la maman

et du nou­veau-né. Il y a des appareils de sur­veil­lance du foe­tus et

d’en­reg­istrement du tra­vail ain­si que des pris­es et des tuyaux d’oxygène

et de gaz…

Les mères et les pères ont pour habi­tude de téléphoner

avant de venir et nous avons pour habi­tude de les accueil­lir à l’entrée

et de les suiv­re dans la salle pour un pre­mier exa­m­en. Sou­vent nous faisons un

exa­m­en d’ad­mis­sion, c’est à dire un enreg­istrement au mon­i­tor­ing des

con­trac­tions de l’utérus et de l’ac­tiv­ité du coeur du bébé.

Cela prend 20 — 30 min­utes. Nous pou­vons répéter la mesure ultérieurement

mais nous n’en­reg­istrons pas en con­tinu. Il est en effet impor­tant que la maman

puisse se ver­ti­calis­er et bouger, c’est pourquoi nous ne voulons pas l’attacher

á un quel­conque appareil.

Sur les murs il y a des images de dif­férentes positions

d’ac­couche­ment et nous deman­dons tou­jours aux par­ents quels sont leurs souhaits.

La femme peut choisir de met­tre au monde l’en­fant debout, á genoux ou

assisse, elle peut être allongée sur le dos ou bien sur le côté

avec un genou surélevé. Nous infor­mons sur les différentes

méth­odes de soulage­ment de la douleur et prenons note du point de vue des

par­ents.

La nais­sance d’un enfant est une affaire impor­tante, et nous voulons laisser

autant que faire se peut les par­ents seuls. La sage-femme et l’infirmière

qui pren­nent en main l’ac­couche­ment ten­tent de suiv­re le déroulement

naturel et nous évi­tons d inter­venir tant que cela ne s’avère pas

absol­u­ment nécessaire.

Il est rare qu’il y ait besoin de la présence d’un médecin

durant l´accouchement, mais nous con­sul­tons sou­vent par téléphone

notre médecin spécialiste.

Si la maman met au monde l’en­fant en posi­tion ver­ti­cale assise ou debout, il

n’y a pas besoin de beau­coup d’aide pour le démoulage du bébé.

L’en­fant glisse et s’al­longe entre les jambes de la maman. Le papa peut couper

le cor­don ombilical.

Nous ne sommes pas pressés d’ac­com­plir les pre­miers soins. Quand

l’en­fant est né nous lais­sons la famille en paix un moment et l’enfant

peut se repos­er tran­quille­ment sur la poitrine de sa maman. C’est alors qu’il

com­mence á chercher le sein et à téter.

Lorsque nous pra­tiquons les soins au bébé nous arrangeons les

choses de telle façon que la maman puisse voir ce qui se passe. S’il

s’ag­it d’une césari­enne nous atten­dons pour les soins le retour de la

maman de la salle d’opéra­tion. Et le papa peut aider aux soins si tel est

son désir.

Ensuite nous célébrons la nais­sance en prenant un café

ou un thé et des tartines. Un peu avant que le temps soit venu de transférer

la maman á l’hôtel­lerie de la mater­nité, celle-ci reçoit

de l’aide pour se lever, uriner et se doucher.

A (l’hôtel­lerie de) la mater­nité le papa peut rester dormir la

nuit s’il y a de la place dans une de nos petites salles. L’en­fant dort dans la

même pièce et l’al­laite­ment est á la demande. C’est á

dire aus­si sou­vent que l’en­fant et la maman le souhaite. Quelques jours après

l’ac­couche­ment la maman et le papa peu­vent ren­con­tr­er la sage-femme qui les a

accom­pa­g­nés et repar­ler de ce qui s’est passé.

Traduit du sué­dois par Bar­bara Strandman

 

---